Trädgårdsarbete...

Trädgårdsliv, vin och solsken

Alla är törstiga efter en varm dag som denna...

Mannen och tonårstelningarna placerar sig i biofåtöljerna i Kista och kollar på Eclipse, själv sätter jag mig på vår sköna bänk från Ikea med tidningen Trädgårdsliv. Jag valde bäst.

Life. As. It. Should. Be.

/Marit, nöjd

Midsommarbakelse

Den mulna morgonen till trots bjöd ändå på dessa fantastiskt mulliga pioner. Med tanke på att jag numera blivit lite skeptisk till namnlapparna som bifogas väntar jag in lite besked om vad detta är för sort. Den har vinröda stänk i ytterkanterna och är superfylld. Jag gillar egentligen enkla pioner bäst men jag kan ändå inte låta bli att imponeras av naturens sätt att uttrycka sig.

Nu när jag försöker att bena ut vad jag har i pionväg, hittade jag denna fantastiska pion som åker upp på önskelistan med autobahnfart! White Innocence!

Så istället för att plocka blommor och drömma om drömprinsen inatt, ska jag drömma om pioner. Drömprinsen har jag ju redan hittat :D.

Glada midsommarhälsningar

/Marit

Va! Ännu en gökunge

Den är vacker, det kan jag inte säga något om.

Men.

Har man köpt tre vita pioner vid förra årets trädgårdsmässa i Kista och väntar med spänning på resultatet är det med förvåning man konstaterar att en är mörkt vinröd i knoppen.

Följande tre sorter köpte jag, Mme Calot, Festiva Maxima samt White Wings (vilken jag trodde att detta var).

Nu har jag två pioner som inte överensstämmer med vad jag trodde att jag hade köpt. Jag behöver hjälp med att namn, dels på den fyllda cerisefärgade pionen och sedan denna vackra vinröda pion. När den blommar lägger jag ut fler bilder. Hjälp behövs.

/Marit, som inte behöver fler gökungar i trädgården... men rackarns vad vacker färg denna har...

Det luktar tång

Gott-gotti-gott-gott-kompost

I veckan var vi på Muskö, källan till all näringsrik tång som hamnar i vår trädgård. Som den inbitna kompostälskare jag är samlade jag idogt in nattens insköljda tång.

Dock var det med viss skepsism jag hanterade tången, rädslan för små krabbdjur och andra levande ting, eller kanske någon död fisk, gjorde att jag tog stora plastpincetten till hjälp.

Allt hamnade därefter i vårt senaste tillskott - den nybyggda komposten med två fack. En för snabb förbränning, en för lite mer långsam sådan. (jag vill ha en flismaskin)

Det luktar hav och tång i vår kompost. Än så länge.

/Marit

Gökungar

Rebellerna i trädgården

Vi har en nästan 10 meter lång syrenhäck där alla plantorna skulle vara vita. MEN, självklart finns det en liten gökunge bland dem! Den här gökungen har dock hamnat ytterst i ledet så det är väl ingen katastrof, snarare tycker jag att det blev ganska effektfullt tillsammans med den oranga vallmon som avslutar häcken. Jag kan bara konstatera att de bästa av planer sällan är 100-procentigt perfekta.

Nästa gökunge...Jag har väntat länge på att mina pioner ska blomma. Förra året blommade de för första gången och jag missade några av dem eftersom vi var bortresta. I år har vi planerade vi annorlunda och jag har därmed inte missat en sekund från knopp till blomma.

En liten fråga...ser ni den vita pionen som stolt sticker upp i rabatten? Inte jag heller.

Färgerna under försäsongen skulle vara, vitt, orange och lila. Rabatten är fylld med oranga vallmo som blommar ungefär samtidigt som de vita pionerna och aklejorna. I mitten av sommaren blommar stjärnflockan och mot sensommaren blir det mörkare och dovare färger och Stjärnflockans blomning följs av Rosenflockel, Elefantgräs och Enchinea 'Magnus'. Inget revolutionerande arrangemang men det funkar hela säsongen.

Och så kommer denna lilla gökunge? Vad är det för sort? Vad hände?

/Marit, på jakt efter fler gökungar

Odlarglädje!

Odlarglädje på hög nivå!

Vilken jäkla bra trädgårdshelg det har varit. Igår sken solen galet mycket och vi jobbade hela dagen med vårt senaste projekt (berättar mer inom kort). Idag tog vi en tur till Odlarglädjen i Eskilstuna för att hämta våra beställda växter. Efter att ha åkt vilse, allt enligt Eniros instruktioner, ringde vi direkt till Eva på Odlarglädjen som raskt dirigerade in oss på rätt spår.

Vilken finfin handelsträdgård det ligger mitt i skogen. Ordning och reda, roliga växter. Jag hade gjort en önskelista på odlargladjen.se och sedan beställt utifrån den. Tyvärr hann jag inte med att beställa av alla roliga sippor innan de tog slut, men nästa säsong ska jag var först. Jag kanske ska lägga in beställningen redan nu...

Detta har jag beställt och hämtat idag.

Actaea daurica
Celastrus orbiculatus
Actaea alba 2 st.
Anemone nem Vestal
Hosta White Feather 3 st.
Sanguisorba off Tanna
Smilacina racemosa 2 st.
Thalictrum pubescens Purple Haze
Thalictrum rochebrunianum
Trollius Alabaster 2 st.
Adiantum pedatum 2 st.
Syringa reticulata
Convallaria majalis var rosea

Plus en bonus: Convallaria majalis - Albostriata

/Marit

(P.S. De små bilderna som syns på fotona har jag kopierat från Odlargladje.se.)

Spanska kurvor regerar!

Knopptoppen!

Älskar knoppar. Ovan syns Finnslidens kraftfulla ljusa knopp som bara tagit några dagar på sig att bli så stor. Just nu är finnen placerad i en hink, i väntan på att tomtägarna ska besluta sig om bästa boendet. Bredvid finnen syns den väna Duchesse de Nemours vackra små toppiga knoppar.

Största överraskningen är den bulliga och ändå smäckra flädern som vi grävde upp vid en dikeskant. Den blev gruvligt misshandlad och tappade all livskraft. Men vi lät den stå kvar och nu har den hittat livstron igen. Knopparna är mulliga och ser ut som små bakelser. Bladverket liknar en anemon på sjöbotten.

Men mest imponerande bland knopparna är våra två spanska systrar, Carmencita 1 & 2. De slänger fram sina lockande spanska kurvor likt två graciösa flamencodansare och ingen kan motstå deras dragningskraft.

Den dagliga trädgårdsrundan varje morgon tar längre och längre tid...

/Marit

Ovan: Misshandlad fläder med livskraft
Nedan: Flamencodansarna Carmencita och Carmencita förbereder sig inför säsongens stora dansgala. Det gäller att ha kurvorna på rätt plats!

Budgivningen klar

Det har varit husvisning flera helger i rad med allt från seriösa husköpare till snyltande husgluttare (endast intresserade av fågelmaten). Men när det enda funkisfågelhuset på gatan är tillgängligt finns det många intresserade spekulanter.

Mest intresse visade herr Blåmes och herr Talgoxe, varav den senare likt en pompös och uppblåst gårdsherre, snabbt övertygade herr Blåmes om att söka sig ett annat boende.

Tyvärr är herr Talgoxe en aningen fet eller så är det ingången som är lite liten. Han försöker frenetiskt att bygga om ingången genom ett intensivt hackande på dörrkarmarna. Det funkar ej. Vissa möbler går inte heller att flytta in.

Men de bor snyggt, även om dörren är lite misshandlad numera...

Fyndigt!

Sofies sagolika superfynd

Marit, Kajsa och Sofie hade sett fram emot trädgårdsmässan under hela den långa vintern och nu äntligen var det dags. Jag, Sofie, var sist ut på söndagen och hoppades på ”bargain”-utförsäljning och mycket riktigt... det blev kassar med lökar av olika slag. Försäljarna ropade ut ”Plocka för 600 kronor betala 300 kronor och får fem tulpanlökar på köpet”.

Sammanlagt blev det runt 60 tulpanlökar för cirka 100 kronor i blandade färger - aprikos, ljusrosa, lila, rött... ja, sådär som man ser i en blandad tulpanbukett och så ska det bli i rabatten nästa år. Sedan blev det rådjursfrånstötande blommor – praktiskt! Sex blå alliumbollar, storlek gigantiska! Sex rosa krolliljor ... ja, jag har säkert glömt resten.

Som vid tidigare besök förfördes jag av sparrisodlingarna från Sinclairsholm och vips hade jag tagit på mig projektet att hitta en permanent plats på tomten för 10 sparrisrötter klass A!! Men vilken lycka ... om tre år?!

Jag höll mig duktigt från pionerna men jag gick och funderade på vilken av de utsålda läckerheterna Marit hade köpt. Köpte däremot lite schackrutiga kungsängsliljor som nu står bredvid magnolian hemma.

Till sist blev det ju förstås fröer – här har jag tänkt hela vintern på den där vita rabatten som man talar om i alla trädgårdsböcker, Sissinghurst. Åhhh, vår blivande vita rabatt vid hästhagen ska nu få helvita fingerborgsblommor, riddarsporrar och aklejor från Rara Växter!– nu ska den bara grävas först!

Innan jag försvann från mässan med Årets Trädgårdsbok i en handen och lökpåsar i den andra fastnar jag vid ett lökstånd till – klockan var 16.53 och nu skulle montern ner! ”Du får 7 för 100!” Lycklig gick jag från trädgårdmässan med 7 st 70 cm höga röda displaytulpaner som såg ut som vallmo på håll – de planterades direkt när jag kom hem och storögt har grannarna funderat vilken månad det är – ”Thorins har redan Vallmo blommande i rabatten?!”

/Miss Sophie, Thorins Trädgård Landet

Köp och släng!

Köpt på mässan
En sådan liten kasse med växter, så stort hål i plånboken!

Resultatet efter mässan blev fyra underbara, söta katsurasticklingar á la 10 kronor styck (varav en som jag fick av damen i montern). Det är en trevlig summa att betala för underbara träd. Och jag har inget emot att vänta på dem.

Dessutom köpte jag en blå Bergsvallmo, en söt liten Tusensköna och lite fröpåsar. (och som om jag inte har tillräckligt många frösådder på gång redan...).

Men mina större inköp handlade om något annat. Dels hade jag gått och suktat efter en Sanguinaria Canadensis 'Multiplex', dels brukar det alltid halka ner en och annan pion i korgen på trädgårdsmässan.

I år motstod jag pionförsäljarna tills jag hittade den enkla anemonliknade pionen 'Chocolate Soldier'. Otroligt snygg. Langade fram 400 kronor direkt och packade ner pionen. Sedan letade jag upp Odlarglädje där Eva hade en Blodört som väntade på mig. 275 kronor för den lilla, lilla växten, vars "kusin", den icke så fyllda, har blivit brutalt misshandlad av mig tidigare och numera inte vågar sticka upp sina blad.

Har jag då skött den nya växten bättre? Jag kan bara säga att jag i min oerhörda iver att behandla den nya välformade 'kusinen' lite bättre har låtit denne stå ute lite då och då, för att sakta vänja sig vid sin nya omgivning innan utplanteringen. Men vad gör jag? Jo, jag glömmer att lyfta in henne igår. Jag riktigt hör henne ropa (likt Sigrid i Beppes godnattstund) "Färdig, jag är färdig nu". Idag när jag kom hem hittade jag henne stående på bordet utomhus. Den lilla ynkliga blomman hade tappat flera kronblad men bladen är fortfarande hoppfulla. Det var nog ingen fara, intalar jag mig.

När jag sedan börjar samla bilderna för att lägga ut på bloggen slår det mig att jag inte har någon bild på pionen. Men... var är pionen? I mitt minne så låg den i en påse i köket. Och nu fanns det inga påsar i köket. Var hamnar påsar om de inte ligger i köket? Jo, i soptunnan.

Ibland är jag så glad över att vi bara har tömning varannan vecka. Annars hade vår chokladsoldat bara fått visa framfötterna en kort stund innan den skulle ha blivit bränd på sopstationen. Mina grannar har däremot fått se mig visa hur fint jag kan söka igenom gamla sopor.

Nu väntar jag bara på att få se hur det går med den lilla försynta fröken från Eskilstuna. Jag tror att jag döper henne till Snövit. Snövita kinder med blodröda läppar. Hoppas att jag inte har givit henne det giftiga äpplet bara... jag har så få prinsar på vita hingstar att tillgå ifall det behövs en livsgivande kyss.

Marit, som lever ett väldigt spännande liv...

Bäst och sämst på trädgårdsmässan

Yep. Nu är det klart, året besök på trädgårdsmässan.

Let the Gardening Season begin!

Här kommer topplistan och bottenlistan - hejdlöst blandat!

Allra-bäst-och-roligast: Jag och Niklas träffade på Ester. Fråga hur lång tid det tog innan vi började prata bajs...

Mest-sympatisk: Himmelstalundsgymnasiets monter med Katsurabebisar, supertrevlig dam i montern!

Mest-waste-of-space: Wij Trädgårdars stora, men innehållslösa monter. År efter år.

Mest-osäkra-satsningen: Jag har köpt en växt jag gått och längtat efter, Sanguinaria canadense - Multiplex. Men jag har redan misslyckats en gång med en icke-fylld sådan...och här står jag med en växt för 275 kronor som jag verkligen, verkligen vill ska överleva. Eva på Odlarglädje är dock hoppfull.

Mest-praktiskt: Hasselfors funktionella växthus för rimlig summa. Redskapsbod och växthus i ett. Vill ha. Inlägg med bilder kommer imorgon. Likaså om mina plantinköp.

Mest-trist: Att jag inte hittade Annika på mässan. Jag höll verkligen utkik för att säga hej och gratulera till frimärket. Kolla på Eva och Annika när de är med på SVT.

Mest-onödigt: Alla dessa skrikande försäljare som kör med "Och så slänger jag in några extra lökar också". (Special Prize - only for you).

Bäst-på-mässan: De små montrarna med lite unika växter. Skynda att fynda och hoppa helt över galet skrikande försäljare vid stora montrar.

Mer om mässan kommer imorgon... det har ju handlats en del.

/Marit

För er som inte var där men ändå vill få en bild av idéträdgårdarna. Se stockholmsmässans egen film.

Damage Control

Kluvet!

Jipppie - snön smälter - suck...

Igår när solen för andra helgen i rad gjorde sitt yttersta för att bekämpa snömängderna som samlats på tomten kunde man för första gången på länge se vad som döljer sig under de vita massorna. (...idag snöar det igen...)

Efter en snabb runda kunde jag konstatera följande: En knoppande kvist av på vår fina Rhododendron hybr cataw. grandiflora har brytits av och en av stjärnmagnolians kvistar hängde desperat kvar på stammen.

När jag insett vidden av solens härjningar på snömassorna började jag fundera på hur fru Edith och herr Cunningham kunde må. Det slog mig att jag inte hade sett detta strävsamma par på väldigt länge.

När jag, med snö upp till låren, sakta närmade mig deras hem kunde jag konstatera att trots Edits magnifika längd, så var det bara herr Cunninghamns lugg som syntes ovanför snön. Det bådade inte gott.

Med tanke på hur insnöade de var och mängden snö, skulle kanske en Sankt Bernard vara på sin plats. Han skulle ha fått gräva och jag skulle insupa den obligatoriska och symboliska hjälpdrycken som levereras i en kagge runt halsen. Men så var inte fallet under gårdagen. Med vanliga trädgårdshandskar (våga vägra vinter) grävde jag likt en hund (men mer försiktigt) fram det stackars insnöade paret. Och likt en hunsad och tilltufsad fröken, reste sig vår lilla (långa) Edith sig ur snömassorna.

Det fanns dock inga likheter med den beskrivning som Hortogreen skickade med Edith..."En ny och mycket härdig, vintergrön magnolia! De vintergröna bladen är stora, gröna och glansiga med brun undersida." Brun var ordet sa Bull...

Men vad kan man förvänta sig efter att ha blivit kuvad av Kung Bore själv, månader i sträck? Vi får väl se om de bruna bladen ersätts av nya gröna blad. Herr Cunningham kanske får se sig efter en ny maka i vår.

/Marit