2009 listad!

2009 - trädgårdsåret

Marits listor 2009

Top tre växtinköp
1. Carmencitarönnarna - kärlek vid första ögonkastet
2. Herr Stenström - en herre med karaktär
3. Herr Juglans - en krävande diva

Tre roligaste överraskningarna tack vare bloggeriet
Listan toppas självklart med alla nya trädgårdsentusiaster som jag lärt känna via bloggen. Tack för alla kommentarer och fina bloggar som jag fått chansen att besöka!!

1. Present bakom skylt vid lokala motionsspåret från årets hemligaste bloggare
2. Bidrag till riktigt växthus - grillvagnen har gjort sitt
3. Fröer via posten - tack Ruben och Jenny!

Tre roliga kommentarer 2009 (svårt val)
1. Riktigt svart, härligt bränd stallgödsel kan få mig att börja dregla - å plantornas vägnar...Då är man nog förlorad för alltid till de riktigt galnas skara. Haklapp på! Ester går loss på hästbajs...
2. Vafalls? Stenström trodde vi var en konfektionsfabrikör med vana att låta sy upp skjortor i tredje världen. Gör man pupuraplar nu också? Det finns visst ingen hejd på vad de flinka små barnarbetarna kan åstadkomma. Arboarkticum om purpuraplar...
3. Vitlök satte jag massor av förra året men inte en enda fanns kvar när våren kom..... Misstänker att det promenerar färdigkryddad hjortstek på Kinnekulle! Nina Västerplana om vitlöksodling...

/Marit, som måste sluta fundera på 2009 för tillfället och koncentrera sig på nuet! Nyårsmiddag ikväll... fler listor kommer dock snart...

Kajsas lista
Jag vill hylla Trädgårdsmannen på Mångatan...

1. Hans häck
2. Matar fåglarna året runt
3. Grinden, svart och syndig
4. Snigeljakt
5. Lillpergolan till Vinrankan
6. Ännu en stensättning
7. Armeringsjärn till kaprifolen
8. Alla grillkvällar
9. Antar alla projekt som jag vill ha!
10. Ömmar för kungsängsliljor, backsippor också mig J



/Kajsa

Piff och Puff

Piff och Puff was here...

I mitt "julhuvud" är alltid julgranarna så täta att man inte ser stammen. De har uppsträvande kvistar som orkar långa dygn med tunga dekorationer. De barrar knappt och luktar gott. Helt enkelt en typisk disneygran.

Ibland letar man dock förgäves. Dagarna före julafton står man där och sliter i de sista granarna. Ingen disneygran i sikte.

Och jag måste medge att jag kan bli julstressad. Men det handlar om några specifika områden. Julgran och julklappsinslagning. Julgranen ska helst vara supertät med väldigt kraftiga grenar. Det är inte lätt att hitta. Symmetrisk. Ännu svårare. Lagom till första advent börjar vi kolla efter den perfekta granen.

Julklapparna ska vi inte prata om. Där finns det inga gränser för hur kreativ jag kan vara när det gäller inslagningen. Och sådant tar tid. Och så ska det vara rim. Och det tar tid. Men det är ju galet roligt.

I år känner jag mig lugn trots att jag knappt har köpt några klappar ännu. Än mindre slagit in dem. Julgranen är på plats. Och Piff och Puff har godkänt den. Jag också. Jag ser inte stammen. Den doftar. Den är symmetrisk.

Igår kläddes granen. Barnen (de tonåringa döttrarna som helt plötsligt blir som barn igen) tar fram lådan med alla julgransdekorationer. Sedan börjar väljandet. Varannan gång plockar respektive dotter ut vilka två kulor som de vill hänga upp ur lådan. Efter en stund är bordet belamrat. "Det där är min hög". Så går det till. År efter år.

Jag älskar traditioner. Nya som gamla.

/Marit, julälskare

Plötsligt händer det...

Plötsligt händer det...

1. Ett mail droppar in bland jobbmailen. Innehåll - länk till webbannons samt texten: Det här växthuset bidrar jag till som tack för hjälpen med min webbsida.
   
   Är det inte helt otroligt fantastiskt? Min mans moster Eva läser inslaget om grillvagnen (som under vintern får agera stand in för vinterförvaring av växter och frösådder) och kommer på den underbara idén att bidra till ett riktigt växthus. Och detta som tack för en liten insats när hon byggde sin webbplats.
   
   Så nu gör vi research. Glas eller plast? Var ska det stå? Storlek?
   
   Tips om vad man ska tänka på?
   
   
2. Vi har en grävling i huset. Är det Rolf (Den försupne)? Frågan är, hur kom han in?
   
   
3. Vårt gym ringer en fredagkväll i oktober när vi sitter framför datorn och myser med ett glas vin. Entusiastiskt övertygar de oss om att de ska boka in oss på ett boxpass. (Det låter som en bra idé, hör jag mig själv säga).
   
   Efter det passet tränar jag som en skogstokig (bra inför trädgårdssäsongen). Muskler av stål krävs för vårens lerjordsgrävning. Likaså kondition. Men vad hände i hjärnan egentligen? Hur kan man gå från ingenting till allting från en vecka till en annan? Och vad händer när trädgårdssäsongen startar igen?
   
   Jag tror det blir bra. Frisk luft, ljumma vindar och lagom solsken ska avnjutas i trädgården med spaden i högsta hugg och naglarna nedskavda till nagelbanden. Life as it should be. Och så på kvällen dokumentation på bloggen. Jag ser fram emot framtiden och gillar nuet. :D

/Marit, som längtar efter julhelgen...och våren...

Lyckligt lottad

Solsken och ledighet
Idag är en bra dag. Solen skiner och fåglarna kvittrar och det är lördag. Inga förpliktelser förutom lite sopsortering. Tjoho! (glädjerop)

Det är också en extra bra dag för vitlöksplantering och pionfrösådd. Och vem har jag att tacka för möjligheten att få gräva lite i jorden i november månad, jo de kära Arboarkticumbloggarna. Tjohooo (ännu större glädjerop)

Som vinnare i deras "gissa-skyltens-ursprung" fick jag ett mail med anvisningar om var i Enköping jag kunde hitta vinsten. (Detta är bloggeri i sin renaste form, bara kontakt via cyberspace.)

Jag och dottern cyklade dit sent på kvällen och letade med ficklampa och där låg vinsten, tre olika vitlökar och fröer från Paeonia 'Potanini'. I LOVE IT! (Största glädjeropet)

Lånar en bild helt självsvådligt från Arboarkticum, klicka på bilden för att se den i större storlek.

Arboarticum: Fröplantor kan visst få alla möjliga färger - brunröda, roströda, gula eller blekrosa. Vår doftar ljuvligt, men det kan man visst inte vara säker på att avkomlingar gör. Det finns för övrigt de som hävdar att det inte finns gula P. potanini, men vår planta kommer från Hermann Krupke och honom litar vi benhårt på.





/Marit, som imorgon ska berätta om ännu en överraskning...

(Obs: Om ni någonsin hittar växter i förpackningar vid Gånstaspåret kan det faktiskt vara en leverans till Vintergatan.)

Tonårstid väl spenderad

Tapetvånda

Tonårsdotter Sara älskar att fotografera och manipulera med bilder. Nu funderar jag på att göra en tapet av ovanstående maskrosfoto. Vad tycker ni? En maskrosvariant har jag nog redan sett som tapet tidigare tror jag men den är snygg med den röda tonen.

På den suveräna sajten mrperswall.se kan man ladda upp sina personliga foton och räkna ut pris per rum, samt se en digitaliserad version av rummet. Hur kul som helst! Sara kanske har en framtidsbransch som leverantör av foton till fototapeter...

Marit, letandes bland Saras fotomappar

Rus...

Hunger!

Ibland stresshoppar vi sent på fredageftermiddagen på ICA MAXI. Och med hungern som vår mest närvarande känsla verkar det som om våra armar jobbar på någon slags nödautomatik, utan någon som helst koppling till hjärnan.

Och med nödautomatiken inställd är de bästa planer dolda i något slags rus i huvudet. Vagnen fylls med den ena godsaken efter den andra. Ostar, läsk, lite glass och kanske lite mer ost. Men egentligen skulle vi bara köpa lite köttfärs till tacos.

Häromveckan skulle jag köpa benmjöl, för det är vad lökar gillar. Resolut tog jag bilen till närmaste växtaffär och upptäckte att de hade halva priset på rubbet. Då slog hungern till totalt. Ett träd, en skogsklematis (vet inte var den ska placeras), en orange Röllika, två olika silverax (nödplacerade).

Efter alla nödplaneringar är jag nu mätt och konstaterar eftertänksamt "Vad var det som hände?".

Men jag är också lycklig. Vårt (hungrigt) nyinköpta Rosenhagtorn Crataegus x Media 'Paul´s Scarlet' behövde inte nödplanteras. Det fanns en naturlig plats för vår senaste inneboende - Paul. Han är den som först möter besökarna och framåt våren då den rödrosa kalufsen börjar växa vilt ser jag fram emot att mötas av en färgklick varje dag jag kommer hem från jobbet.

Halva priset, det bästa priset.

Ja, lökarna fick sin beskärda del av benmjöl.

/Marit, mätt...

Nyinflyttad!

Invandrade herr Juglans från Manchuriet

Han ser inte mycket ut för världen ännu, herr Juglans. Men stammen har karaktär och knopparna antyder att det finns potential att markera revir i trädgården. Han markerar dock med garvsyra vilket inte är så gynnsamt för grannarna som vill växa i närheten. Jag tror dock att vi placerat herr Stenström och herr Juglans precis på lagom avstånd från varandra, så att vi undviker konflikter.

Tanken är att vi ska kunna sitta under hans trygga grenar och njuta av att valnötterna faller ner i huvudet på oss. Men när vi fick trädet visade sig att det var ganska kort. Så kort att våra vänner som beställt en mindre variant trodde att vårt träd var deras. (Vi beställde tillsammans och deras korta träd hade gömt sig bland alla häckplantorna som levererades vid samma tillfälle, se bild nedan)

Nu har vi gjort en liten upphöjning för att snabbare kunna sitta under herr Juglans grenar men det känns nästan onödigt eftersom han kommer att bli galet stor till slut.

Han bifogade en liten kravlista, som den diva han redan är, och krävde mullrik och lucker jord. Inte nog med det, han är även en törstig typ. Skulle kunna tro att Rolf som älskar jästa plommon skulle kunna hitta sin själsfrände i herr Juglans.

Och för att verkligen inte hamna i samma sits som våra grannar som fått 90 procent av sina träd förstörda av rådjursbocken Rune har vi gjort en skitful inhägnad för vår nyinflyttade inneboende.

/Marit, rådjursmotståndare...

Herr Stenström är här nu

Nyinflyttad

Äntligen har herr Stenström flyttat in. Stolt och högrest med symmetriskt yvig topp står han nu och möter upp alla besökare som går mot vårt hus. Det kanske inte ser så mycket ut för världen men herr Stenström är det högsta träd vi har köpt hittills. Han är drygt tre meter hög och det krävdes två personer för att flytta rotklumpen. Runt honom blir det stengångar och rabatter.

Det har helt enkelt varit en helt underbar och regnig trädgårdssöndag! Herr Stenström (Malus 'Stenström') färdades nämligen i grupp och vi har planterat tre träd som allt idag. (Återkommer med presentation av våra två andra välkomna trädgårdsockupanter imorgon)

/Marit, trädkramare

Nörderi på hög nivå

Beroendeframkallande...

SLU, en kunskapskälla till förnöjelse, har en fantastisk sajt där du kan artbestämma humlorna som besöker din trädgård. Och här har jag gått och trott att alla är lika. Men nu vet jag bättre. Mycket bättre.

Det ni ser ovan är inte vilken humla som helst, det är en mörk jordhumla!

Det vet jag för jag har använt SLU:s digitala bestämningsnyckel där man enkelt och pedagogiskt kryssar sig fram till rätt humla. Man kan även ladda ner deras översiktsbilder med humlor och bestämningsnycklar och ta med ut i naturen.

Och jag vet. Humlorna är inte ute nu. Ni får helt enkelt lägga detta inlägg på minnet till våren. Eller plocka fram sommarfotona och börja artbestämma. Nu.

/Marit, som letar humlebilder. (Jag kan ju inte bara ha haft jordhumlor i trädgården hela sommaren...)


Tack SLU för att jag fick låna bilden av er.

Svar på tal

Fråga Lund...

Julrosor är en växt jag har haft dålig koll på. I våras trodde jag att alla mina utplanterade julrosor hade dött. Men så fick jag tips på trädgårdsmässan i Kista om att klippa ner dem. Voilá, som nya.

Sedan såg jag ett inlägg hos Ulriksdal (passar på att tipsa om nakna jungfruar) om julrosor och slängde iväg en liten fråga om generell skötsel.

Malin svarade så här: Du gjorde rätt när du klippte ned dina julrosor på våren. På våren ska man också gödsla den med t.ex välbrunnen kogödsel och under våren och sommaren ska nya blad utvecklas. Julrosor vill stå i kalkrik, mullhaltig och väldränerad jord. Under första sommaren är det viktigt att vattna plantan så att rotsystemet kan utvecklas ordentligt. Julrosor övervintrar dåligt i för lerhaltig, tung och blöt jord.

Och i samma veva fick jag även svar på min fråga vad de nedanstående larverna som käkade upp våra blad på pilarna heter. Tack Naturhistoriska Riksmuseets jourhavande biolog.

NRM.se svarade så här: Dina larver är pilbladsteklar (Nematus salicis) som är en vanlig art. Förvisso kan de kaläta stora pilar, men träden brukar återhämta sig. Det är nog ett resultat av lång samevolution. En vinst som pilen kan göra är att den via larverna spillning får en hög och snabb dos näring, jämfört med att bladen sakna bryts ned.

Se vilken underbar och pedagogisk vinkling han lade i svaret genom att framhäva gödseleffekten hos larvernas spillning. Undrar om han följer bloggen och inser hur mycket jag uppskattar gödsel? Här får man ju väga fördelarna mot nackdelarna märker jag.

Höst och lövfällning v.s. Höst och larvgödsel?

/Marit

Försent?

Sent omsider - försent?

Vid gårdagens hemkomst hittade jag tulpanlökarna jag beställt från Jennys fröer och sån´t i brevlådan. Tjoho.

Jag hade inte tänkt att beställa tulpanlökar alls, tills jag såg ett reportage i favorittidningen Trädgårdsliv, där det fanns Vildtulpaner. Galet vackert. Men framförallt, naturligt. Strax därefter råkade jag surfa in på en sida med länkar till webbutiker. Match in heaven.

Så nu, på vår köksbänk - fem lökar (beställda ur gruppen botaniska tulpaner) Vildtulpan Tulipa sylvestris florentine odorate. (Se bild nedan, lånad från Jennys fröer) Plus några tio lökar Tulipa Polychroma och så 10 stycken Tulipa Turkestanica (Dvärgtulpan) till stenpartiet. Det jag gillar med dessa är att de är korta och att det är flera tulpaner på samma lök.

Hoppas det inte är försent att plantera dem...

Marit

Nu är det slutgrillat!

Mobilt växthus

Ett rullande bord har man alltid nytta av. Och i detta fall anser jag att grillsäsongen nu definitivt är avslutad och det rullande bordet därmed tillgängligt för förvaring.

Fram med plastkrukorna och plastpåsarna. Och med märkpennan i högsta hugg var det bara att sätta fart. I skåpet fanns alla de fröer jag samlat ihop under augusti-september.

Ibland är det lite väl mycket av det goda, men man får kämpa lite. En kruka, sandig jord, fröer, plastpåse, vatten och märkning. Check på listan. Ny kruka, sandig jord, fröer, plastpåse, vatten och märkning. Check på listan. Igen. Och igen. Suck.

Vagnen står skyddad mot väggen, täckt med fiberduk. Den full med krukor, alla tre hyllplanen. Men skåpet med fröer är inte tomt. Vissa ska sås i vår, men många redan i höst. Nu behöver jag bara en till vagn. Eller kanske lite färre fröer. Eller kanske ett växthus.

Jag har bara en sak att säga. Julklappstips.

/Marit, "ekorre"

Gödsellyx

Jordbrukaren within me...

Jag vet. Det har varit en del inlägg med gödsel. Men det är något väldigt tillfredsställande över att ha tillgång till en nästan färdigbrunnen dyngstack. Känns lyxigt att bara greppa grepen och ta med sig hem till plantorna. Sådant måste man ju få njuta av, eller hur?

Igår var en fantastisk dag! Solen sken och fåglarna kvittrade. Mycket. Kanske tack vare att vi plockade fram den 25 kilo tunga säcken med vildfågelfrön och fågelmataren, eller så var det bara ren och skär soldyrkan. Vad vet jag om vad fåglar gillar... bara de kvittrar så är jag nöjd.

Fokus. Igår var en fantastisk dag. Vi fick våra 30 ligusterplantor från Hortogreens och det var bara att sätta igång att gräva. Vissa delar krävde rejäl muskelstyrka tack vare en underbar kombination av välstampad makadam och lerjord. Så är det med nya trädgårdar. Där är underlaget ibland lite väl nedtrampat av grävskopor och tunga lastbilar.

Men nu är de planterade. Ligusterplantorna. Och redan nu, trots avsaknaden av växtlighet så har det skapats en avskärmning och rumskänsla. Underbart.

Och på botten av rabatten ligger en hög med gödsellyx och väntar på att rötterna ska hitta dit. Så småningom. När allt är supernedbrunnet och klart.

Jag älskar gödsel. Det är bara att erkänna.

/Marit

George Lucas inspiration

Duros och Magnolior

Det är uppenbart att George Lucas inspiration till Star Wars hämtas i den egna eller någon annans trädgård!

Exhibit A: Ovan syns magnoliafrökapsel - nedan, karaktärerna Duros från Star Wars.

/Marit, enväldig domare

Edens garden...

Edens trädgård på landet

När min Eden Rose blommade var det den största ros jag sett... som ett bouleklot som blivit fagert rosa. Den trivs på sin nya plats och jag måste nog bygga ett rostorn till den. Såg den första gången i Wien utanför en butik och sedan beställde jag den för att ingå i Sofie's Selection.

Ovan syns även den pastelligt blåa hortensian.

/Sofie - Thorins Trädgård Landet

Rosenflockel eller Fläckflockel - det är frågan...

Ester och jag var brydda, hur ser man skillnad på Eupatorium purpureum 'Rosenflockel' och Eupatorium maculatum 'Fläckflockel'?

Sylvia Svensson på Odla.nu har beskrivit dem så här:
Eupatorium purpureum: De långa, smala bladen är kranställda med 4 eller 6 blad i varje krans. Även bladen är dekorativa, de är friskt gröna och sågtandade.

Däremot är E. maculatum, särskilt sorten 'Atropurpureum' mycket användbar där man vill ha vinröda blommor som är något lägre än rosenflockeln. Blomställningen är glesare och sirligare och växten blir upp till halvannan meter hög.


Till vänster syns Rosenflockel, höger Fläckflockel. Det är i alla fall vad vi tror.




Ovan: Rosenflockel
Nedan: Fläckflockel


Någon som har stenkoll på detta??

/Marit, ovis novis

Fruset ögonblick

Sengångaren

En bild säger mer än tusen ord. Men, här kommer lite tillägg: Stockros, snygg, svart - sebar.

MEN, den blommade så sent att det inte hann bli några fröer. SURT.

Tid för nästa inlägg: 15.03. Ämne: Rosenflockel v.s. Fläckflockel.

(med reservation för att jag glömmer bort tiden när jag nu ska gräva ett dike för ligusterplantorna som dyker upp på tisdag från Hortogreens)

/Marit

Tar jag inte i med tång...

Tångtorkning...

Dagens meddelande: Vi hittade militärens hemliga gömme av tång på Muskö. Det fanns inte mycket kvar. Allt gick visst åt i det kalla kriget. Torkning och till viss del frysning pågår nu på icke-hemlig veranda på Vintergatan.

Mannen hanterar tång med småkryp, jag bär korgen. Jämställt? Jajamensan.

/Marit

Så här ska det se ut!

Giganterna som klarade sig

Blogginlägg från Sofie - Thorins Trädgård Landet:

Bäst i skörden i vår köksträdgård var rödbetorna som vi har ätit med smält chevré, valnötter och ringlad honung - så ska skörden avnjutas!

Squashen borde man ju fått pris för, men den är rätt lättodlad förstås.

/Sofie, nöjd grönsaksodlare

Pippi på piprankor

Ingen pipig Anka

Inte så välputsad och justerad som en viss hollywoodfru, men desto mer önskad.

Halva priset är ett bra pris. Jag älskar halva priset. Och denna icke-pipiga Pipranka. Vi kan kalla henne för Pippi. Nu när vi ändå är inne på ämnet overkliga figurer.

/Marit, med pippi på piprankor

Hårigt kvart-i-tre-ragg

Vid fynddisken kvart i tre...

Jag smälte direkt för Heuchera 'Melting Fire'. Och som jag förklarade för min man, den är inte alls likadan som fyndet jag gjorde förra året klockan kvart i tre.

Exhibit A:
Till vänster: Heuchera 'Melting Fire', till höger Heuchera 'Obsidian'

/Domare Marit

Solsvart...

I mörkret är alla katter grå...

och i solljuset är svart aldrig svart, inte heller i växtriket.

Detta är en så kallad svart Stockros. Svulstig, solsvart, stor.

Snygg?

/Marit